Saturday 13 April 2019

Ebrenn y'n nos mis-Ebrel 2019

Here is the transcript for the Ebrenn y'n Nos segment for April 2019 for Radyo an Gernewegva, broadcast in #427:

Termyn a wra neyja yn sur ha gwaynten yw, hag yma mis-Ebrel ow talleth.
Nyns yw an nosow mar hir lemmyn, mes hwath yma taklow dhe weles.
Loor nowydh yw orth 5ves mis-Ebrel, an kynsa kwartron an 12ves, loor leun dhe’n 19ves ha’n diwettha kwartron 26ves, ha’n loor nowydh arta dhe’n 4a mis-Me. Meurth yw hwath gweladow yn gorthugher y’n ranneves Taurus, mes pell yw diworth a’n norvys yn y resegva, ha ny via meur gwelys a’n enep yn pellwelell. Yow ha Sadorn yw gweladow yn ebrenn kyns an bora, isel y’n soth-est.

Yma kowas sterennow kodha an Lyrids an mis-ma. An gwella termyn dh’aga gweles yw 22a - 23a mis-Ebrel. Y fydh ogas hag 20 a sterennow kodha pub our ow mos dhyworth an ranneves Lyra, yn north-est an ebrenn.
Imaj: NASA solarsystem.nasa.gov/asteroids-comets-and-meteors/meteors-and-meteorites/lyrids/in-depth
Yma nowodhow drog diworth Meurth. Opportunity yw kellys. Soweth ny sewenis an ragdres dhe gestava orth an wandryell arta wosa an tewedh doust mis-Metheven warlyna.
mars.nasa.gov/news/8413/nasas-opportunity-rover-mission-on-mars-comes-to-end

An wandryell ma o sewen bras yn gwiryonedh, drefenn an ragres derowel o saw dhe dhurya 90 dydh ha viajya 1000 meter. Hi a dhuryas 14 bloedh, ha viajya moy ages 45km. www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2014-245
 





mars.nasa.gov/news/8420/opportunitys-parting-shot-was-a-beautiful-panorama
mars.nasa.gov/resources/22341/opportunity-legacy-pan
www.popsci.com/last-mars-opportunity-rover-picture-panorama#page-3

Opportunity a dhiskudhas dustuni a vonow gwrys gans dowr linyel yn termyn eus passyes war enep Meurth. Yma imaj a olow Opportunity gans titel Kernewek avel rann a’n ragres HiRISE Kernewek: www.uahirise.org/kw/ESP_013954_1780

Yma gwrandryell arall NASA, Curiosity hwath owth oberi. Hi a wrug kemmer imajys difygow an howl diworth Meurth: mars.nasa.gov/news/8425/curiosity-captured-two-solar-eclipses-on-mars/
mars.nasa.gov/resources/22393/curiosity-observes-deimos-eclipse-sol-2350
mars.nasa.gov/resources/22392/curiosity-observes-phobos-eclipse-sol-2359




Yma dew loor dhe Veurth, mes byghan yns i hag ytho nyns yw an difygow kowal.
https://mars.nasa.gov/msl/mission/whereistherovernow/
https://mars.nasa.gov/msl/mission/mars-rover-curiosity-mission-updates/

Yma an tirell “Insight” owth oberi ynwedh, ow musura an gewer war enep Meurth. Dhe 2a mis-Ebrel, yth esa an tempredh ughella -17°C ha’n isella -98°C war Elysium Planitia.


Y fydh gwandryell nowydh henwys “Mars 2020” lonchys gans NASA yn mis-Gortheren 2020, hag y’n keth mis, gwrandryell Europek ExoMars.


An gwrandryell ExoMars a wra bos henwys “Rosalind Franklin” wosa kymygydhes a wrug kevri dhe dhiskudhans framweyth DNA.
exploration.esa.int/mars/61114-esas-mars-rover-has-a-name-rosalind-franklin
An savla-tira Oxia Planum yw ombrofyer an moyha komendys: exploration.esa.int/mars/60914-oxia-planum-favoured-for-exomars-surface-mission hag ervirans finel a vydh diwettha an bledhen ma.
An ombrofyer arall yw “Mawrth Vallis” wosa Mawrth yn Kembrek. exploration.esa.int/mars/60915-exomars-landing-sites-in-context
Yma nebes nansow war Veurth henwys a-wosa an planet Meurth yn lies yeth. Martesen yma le a yll kavos hanow “Meurth Vallis” yn termyn a dheu?



An hwrithrell Chinek Chang’e-4 a diras war eneb pell an loer neb nag yw treylys bythkweth dhe’n norvys yn kowdoll “Von Kármán”.

www.astronomy.com/news/2019/01/chinas-change-4-mission-lands-on-moons-far-side-snaps-first-image
planetary.org/blogs/jason-davis/change4-success.html

Dhe kestava orth an tirell yth esa edhomm dhe China lonchya lorell arall dhe dhannvon an messajys ynter a’n norvys ha’n hwrithrell.
spacenews.com/change-4-relay-satellite-enters-halo-orbit-around-earth-moon-l2-microsatellite-in-lunar-orbit/
spacenews.com/change-4-powers-down-for-second-lunar-night/
spacenews.com/change-4-spacecraft-enter-third-lunar-night-yutu-2-reaches-design-lifetime/

Yma an hwrithrell efanvos OSIRIS-Rex ow pesya studhya an planetik Bennu. Ev a wrug arhwilans gans laser rag gul model 3D a’n planetik.
www.asteroidmission.org/bennu-visualized-by-ola-large/


Yma enep an planetik Bennu pur arow, gans karregi byghan ha bras.
www.asteroidmission.org/?latest-news=nasa-mission-reveals-asteroid-big-surprises
www.asteroidmission.org/?attachment_id=15551#main
www.planetary.org/blogs/emily-lakdawalla/2018/news-brief-osiris-rex-orbit.html
An planetik Ryugu ha’n hwrithrell Nihonek Hayabusa 2 orth y studhya, yw karnek ynwedh: www.hayabusa2.jaxa.jp/en/topics/20190328e_illustration/
Drefenn yw an enep moy garow es o gwaytys, yth esa edhomm delatya tirans an hwithrell. Byttegyns, an hwithrell a diras dhe’n 22a mis-Hwevrer rag termyn berr ha lonchya arta.

www.hayabusa2.jaxa.jp/en/topics/20190220e_TDPoint/
www.hayabusa2.jaxa.jp/en/topics/20190221e_TD1-L08E1_Schedule/

www.hayabusa2.jaxa.jp/en/topics/20190225e_TD1_W1image/
twitter.com/haya2e_jaxa

An hwithrell “New Horizons” a dremenas 2014 MU69 “Ultima Thule”, ha’y studhya.
www.planetary.org/blogs/emily-lakdawalla/2019/looking-back-at-mu69.html
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190102
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190103
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190115
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190124
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190222
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190307
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190318
http://pluto.jhuapl.edu/Galleries/Featured-Images/image.php?gallery_id=2&image_id=603

An taklenn a’n jeves shap koynt, gans dew rann stegys warbarth.
www.planetary.org/blogs/emily-lakdawalla/2019/mu69-baby-comet-contact-binary.html

www.planetary.org/multimedia/space-images/small-bodies/cometary-nuclei-to-scale.html
http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20190208
Pyth yw ‘bi-lobed contact binary’ yn Kernewek? Planetik dewek kestavek gans dew lapp? Nag yw rond an dhew lapp mes hirbelyek ha plattys yns.
Moy leven yw y enep es po Bennu po Ryugu, yth yw taklenn a’n sort steren lostek na wrussa dos nes dhe’n howl. Yth esa Ultima Thule formys hag y dhew lapp keskwattya yn lent hag yn medhel, hag yth i a wrug glena warbarth.

Bys nessa prys,
Davydh Trethewey

No comments:

Post a Comment